CleverHealth Network anordnade den 14 april 2026 ett intensivt Afterwork-evenemang för sina medlemmar, vars syfte var att sammanföra olika experters synpunkter och skapa en gemensam förståelse kring dagens tema – Hur kan man säkerställa fungerande och smidiga vård- och tjänstevägar? Målet med workshopen var att identifiera konkreta flaskhalsar och utmaningar som vi framöver kan ta itu med genom konkreta utvecklingsidéer och projekt.
Denna gång anordnades evenemanget i Keilaniemi i Espoo, med Microsoft som värd. Cirka 45 experter från medlemsorganisationerna i CHN-ekosystemet deltog. Melisa Haahtinen, utvecklings- och strategichef vid HUS, inledde evenemanget, varefter Aleksi Kuitunen, chef för hälso- och sjukvårdstjänster, framförde en hälsning från Microsoft. Han betonade Microsofts engagemang för den digitala utvecklingen i Europa och Finland, bland annat genom betydande datacenterprojekt, samt den starka roll som artificiell intelligens spelar i allt utvecklingsarbete. Diskussionerna kopplades till det bredare utvecklingsarbetet inom CleverHealth Network-ekosystemet, som stöds av projekt och satsningar finansierade av Business Finland.
Dagens tema presenterades genom fyra inledande anföranden, där ämnet belystes ur olika perspektiv.
Jarkko Loppukaarre, kundchef vid HUS, redogjorde i sitt anförande för branschterminologin, som till viss del är oklar eller ibland används på ett otydligt sätt. Vårdkedja avser enbart den väg som patienten följer genom hälso- och sjukvården, medan tjänstekedja är en helhet som baseras på kundens behov av tjänster och som genomförs individuellt (ur kundens perspektiv). En beskrivning av tjänstekedjan (eller vårdkedjan) är en beskrivning av tjänstekedjans olika steg, ansvarsområden och arbetsfördelning, avsedd för yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst.
Specialplaneraren Johanna Pakarinen (HUS) talade om den digitala omvandlingen av patientflödena. Hon beskrev hur automatisering kan användas för att styra patientflödena och frigöra mer än hälften av resurserna i lämpliga patientflöden till mer effektiv specialistvård och meningsfulla möten. Genom att kombinera artificiell intelligens och automatisering kan verksamheten effektiviseras och smidiggöras ytterligare avsevärt.
Tero Laiho, utvecklingschef vid Helsingfors stads SoTePe-enhet, presenterade praktiska exempel på elektroniska vårdkedjor i Helsingforsområdet samt de behov som är förknippade med dessa. Vårdkedjorna utformas så att de förbättrar patientens delaktighet i den egna vården, ökar insynen i vad som sker under vården samt, innehållsmässigt, ersätter mottagningsbesök eller minskar behovet av sådana. Till exempel sammanställer den digitala vårdkedjan för mödravård, som genomförs i samarbete med HUS och Vantaa-Kerava-välfärdsområdet sammanställer den digitala vårdkedjan för mödravården ur kundens perspektiv hela graviditetsvården och uppföljningen till en helhet, oavsett vilken organisation som står för vården.
Kimmo Sainio (PeiliVision) tog i sitt anförande upp vårdkedjan för ADHD som ett exempel. Det spelbaserade ADHD-testet (EFSim) som utvecklats av PeiliVision stödjer diagnostiseringen och hjälper till att styra barnet in på rätt vidarebehandlingsväg i ett så tidigt skede som möjligt. Med hjälp av testet kan skolans stödinsatser effektiviseras, ADHD-diagnosen påskyndas eller behovet av mer omfattande utredningar identifieras.
Mikko Lehti (HUS) ansvarade för den övergripande ledningen av evenemanget och för att leda arbetet i de små arbetsgrupperna. Under hans ledning fördjupades diskussionen i form av en workshop med fokus på fyra teman:
- Problematiken kring PTH-ESH-PTH-övergångar (Kalle Reivilä, InterSystems & Markku Heino, Spinverse)
- Skolhälsovård (Kimmo Sainio, PeiliVision & Anja Kajanne, HUS)
- Lösningar inom artificiell intelligens och low-code (Olli Rysä, Microsoft & Tiina Puurtinen, HUS)
- Utnyttjande av data (Mikko Tiihonen, Forsante & Riikka Paasikivi, Spinverse)
I diskussionerna i smågrupperna behandlades flera olika perspektiv, såsom kundens/patientens perspektiv, vårdaktörernas roller och ansvar, verksamhetsmodeller, tillgången till och kvaliteten på information samt tekniker för dataintegration. Resultaten av diskussionerna sammanställdes (med hjälp av artificiell intelligens) och slutsatserna gick man igenom gemensamt. Flera konkreta utvecklingsidéer identifierades för vidare bearbetning och diskussionerna fortsatte i form av en informell nätverkssession.
Afterwork erbjöd en inspirerande miljö för att dela erfarenheter, identifiera de rätta frågorna att ta itu med när det gäller vårdkedjorna och hitta nya lösningar på utmaningarna inom hälso- och sjukvården. Tack till de aktiva deltagarna för de intensiva diskussionerna!
