Hur kommer hälso- och sjukvården att se ut i framtiden? Vilka är de viktigaste utmaningarna och innovationsmöjligheterna, och vilken roll spelar data och artificiell intelligens? Dessa var centrala diskussionsämnen vid CleverHealth Network (CHN)-ekosystemets årliga evenemang, som anordnades på Terkko Health HUB i Helsingfors den 16 januari. Evenemanget samlade cirka 100 experter för att ta del av ekosystemets senaste höjdpunkter och diskutera de centrala utmaningarna och möjligheterna inom den digitala hälso- och sjukvården.
Ekosystemet ger imponerande resultat
Markku Mäkijärvi, chefsläkare vid Helsingfors universitetssjukhus (HUS), framförde hälsningar från HUS:s ledning. En åldrande befolkning och knappa resurser inom hälso- och sjukvården är utmaningar som vi står inför inte bara i Finland utan även globalt. Behovet av nya innovationer är stort, och särskilt digitaliseringen spelar en viktig roll. Han lyfte fram CleverHealth Networks banbrytande arbete som ett välkänt innovationsekosystem. Han betonade särskilt vikten av samarbete mellan olika företag och vårdpersonal. Han påminde om att det, utöver gemensam utveckling, är viktigt att kunna omsätta de utvecklade lösningarna i praktiken, vilket man redan har gjort inom CHN. Han nämnde också att HUS:s aktiva samarbete med andra akademiska sjukhus i Norden och Europa kan utgöra en bra plattform för CHN:s internationella samarbete.
Virpi Rauta, chef för CHN:s samordningsgrupp vid HUS, gav en kort översikt över ekosystemets resultat och framtidsplaner. Sedan 2017 har CHN fokuserat på att utveckla lösningar för tydligt identifierade kliniska behov med hjälp av HUS:s mångsidiga hälsodata. Samarbetet mellan HUS och ett omfattande nätverk av företag har redan gett flera betydande resultat som förbättrar både patienternas livskvalitet och effektiviteten inom hälso- och sjukvården. Konkreta lösningar som stöder kliniskt beslutsfattande har utvecklats och tagits i bruk, till exempel när det gäller algoritmer för att upptäcka hjärnblödningar, tidig diagnos av sällsynta sjukdomar och behandling av akut leukemi, fjärrövervakning av graviditetsdiabetes samt hemodialys i hemmet. Nu är avsikten att utvidga ekosystemets verksamhet även till andra områden.
Virpi konstaterade: ”Vi vill nu betrakta hälso- och sjukvårdssektorn ur ett något bredare perspektiv och identifiera de verkliga behoven och de relevanta forskningsutmaningarna som vi kan ta itu med tillsammans med företag och forskningspartner. Exempel på detta är bättre utnyttjande av medicinsk utrustning och robotteknik samt vad vi kan göra när det gäller effektiviteten i vårdprocesser, heltäckande vårdkedjor eller till exempel logistik i sjukhusmiljön. Hållbar utveckling inom hälso- och sjukvården är också ett bredare tema som vi kommer att fördjupa oss i.”
Av CHN-projekten presenterades denna gång ett avslutat och ett nyligen påbörjat projekt. Forskningsläkaren Ville Vartiainen från HUS redogjorde för resultaten från det omfattande projektet E3 Excellence in Pandemic Response and Enterprise Solutions, där 22 företag och 7 forskningsorganisationer deltog. En interventionsstudie som genomfördes på daghem i Helsingfors avslöjade vilken roll luftburna smittämnen spelar för barns sjukdomar samt vikten av ventilation och luftrening för att skydda sig mot dessa. En annan intressant delstudie inom projektet handlade om fenomenet ”superspridare”, det vill säga hur olika individer och olika sätt att använda rösten ger upphov till aerosoler och därigenom också sprider smittämnen.
Målen för det nya samarbetsprojektet ”AI in Fertility Science: Shaping the Future of IVF” presenterades av Hanna Savolainen-Peltonen från HUS, Iveta Lohovska, Paula Serna och Guillermo Ayllon från HPE samt Miikka Kiiski från CGI. Projektet syftar till att utveckla en AI-baserad lösning för fertilitetsbehandlingar, som skulle kunna användas på kliniker för att välja embryon, förutsäga befruktningsframgång och optimera den individuella behandlingen.
Samarbete med partnernätverk
Senior Director Eeva Salminen beskrev Business Finlands initiativ ”Healthcare Reimagined 2035” , som syftar till att bidra till att lösa de utmaningar som den stigande vågen av kroniska sjukdomar och den växande bristen på arbetskraft inom hälso- och sjukvården medför i utvecklade länder. Den består av två fokusområden: personlig digital hälsa samt förebyggande och hållbar hälso- och sjukvård. Fokus ligger bland annat på kroniska sjukdomar, åldrande, cancer och psykisk hälsa. I samband med detta uppdrag lanserade Business Finland förra året ett nytt program, Health 360 Finland, som också är nära kopplat till CleverHealth Networks centrala teman. Målet är att påskynda införandet av nya digitala teknologier inom hälsosektorn och skapa nya affärsmöjligheter globalt.
Nima Jokilaakso från Sitra bidrog till diskussionen med ett nordiskt perspektiv genom att presentera VALO-projektet (Value from Nordic Health Data). Projektets mål är att underlätta användningen av hälsodata, förbereda sig för EHDS-lagstiftningen och främja gemensamt datasamarbete genom pilotstudier i Norden.
Blicken riktad mot framtiden
Päivi Sillanaukee, programchef vid social- och hälsoministeriet, tog i sitt inledningsanförande upp hur framtiden för Finlands hälso- och välfärdssektor kan byggas upp. Ett centralt verktyg och ett paradigmskifte bygger på förebyggande åtgärder samt utnyttjande av teknik, data och artificiell intelligens. ”Finland fungerar som ett föredöme inom hälsoinnovationer, där en iterativ strategi har möjliggjort hållbar utveckling och samarbete mellan olika intressenter. Målet är att skapa ett hållbart och innovativt hälso- och sjukvårdssystem som gynnar både medborgarna och samhället i stort. Som föregångare har Finland kanske inte lyckats med allt på en gång, men viljan att lära av utmaningarna och göra justeringar är kärnan i vårt lands föregångarskap och konkurrenskraft”, konstaterar han.”
Mikko Rotonen, innovationschef vid HUS, höll ett inspirerande föredrag om aktuella ämnen inom framtidens hälso- och sjukvård, där han presenterade centrala megatrender samt en rad kommande teknologitrender, så som olika företag som sysslar med framtidsprognoserhar skissat upp. Bland de många ämnen som diskuterades lyfte han fram bland annat AI-stödd diagnostik, telemedicin (fjärrvård), personanpassad medicin, bärbar teknik och autonoma humanoida robotar.
Ville Riikkala fortsatte på temat robotik och presenterade ett pilotprojekt från Nokia Bell Labs om hur robotar skulle kunna användas i sjukhusmiljöer, till exempel som hjälp för sjuksköterskor eller som datakällor.
Sessionen avslutades med en interaktiv paneldiskussion som fokuserade på temat ”Hälsoinnovationer fram till 2030 – vilka utmaningar måste lösas”. I panelen deltog Mikko Rotonen från HUS, Saara Hassinen, vd för Healthtech Finland, Päivi Sillanaukee från STM, Klaus Tamminen, chef för medicinska frågor på AstraZeneca, samt Markku Heino från Spinverse som moderator. Diskussionen handlade om de viktigaste utmaningarna och behoven inom hälso- och sjukvården på 5–10 års sikt, de möjligheter som ny teknik erbjuder, användningen av data och artificiell intelligens samt kritiska flaskhalsar kopplade till bland annat samarbete och införandet av nya lösningar i praktiken.
Detta årliga offentliga evenemang samlade en bred skara experter, såväl från företag inom hälsoteknik som inom IKT, forskare och kliniker från olika områden samt myndighetsrepresentanter. Det gemensamma intresset för utveckling av digitala hälsovårdslösningar och samarbete tog sig under evenemanget uttryck i entusiasm, livliga diskussioner och interaktion, vilket naturligtvis kulminerade i nätverksdelen som avslutade evenemanget.
