Författare: Miika Leminen, innovationschef på CGI, SOTE:s AI-lösningar
Under årens lopp har jag varit med i ganska många innovationsprojekt inom hälso- och sjukvården, från olika sidor av bordet. I dem har man försökt göra världen lite bättre med hjälp av teknik, stark expertis, forskning och data. Ofta är visionen tydlig: man vill på riktigt åstadkomma något bättre och arbetar helhjärtat för det.
Ändå är det alldeles för många goda idéer som inte tar sig hela vägen.
Jag minns särskilt en kommentar från en läkare om en lösning som vi hade utvecklat. Ungefär så här: ”Det här är kanske inte det allra mest användbara, men problemet var intressant.”
Tekniskt sett kan lösningen mycket väl ha varit lyckad. Men inom hälso- och sjukvården ligger en innovation som är ”helt okej” ganska nära en innovation som inte gör någon verklig nytta.
En bra pilot är bara halvvägs
När vi talar om innovation hamnar fokus lätt på själva tekniken. Min erfarenhet är ändå att lovande innovationer sällan stannar helt och hållet för att tekniken i sig är otillräcklig. I stället finns det lätt hundra andra ställen längs vägen, särskilt under den senare halvan, där hjulen kan börja slira.
Sådana små uppförsbackar handlar ofta till exempel om hur en funktion kan bli ett naturligt och kognitivt smidigt verktyg i det dagliga arbetet, och hur arbetsprocessen behöver organiseras om för att nyttan faktiskt ska kunna realiseras. Eller om den ganska grundläggande frågan om vem som till slut vågar och kan ta på sig tillverkaransvaret för innovationen – något som vanligtvis kräver både investeringar och risktagande.
En innovationspartner i både med- och motlut
Det här är en av de saker jag själv har lärt mig, både från universitetsvärlden inom sjukvården och nu på CGI.
I Finland finns det gott om både teknisk kompetens och verksamhetsförståelse inom sektorn. Vi genomför högklassiga försök, forskningsprojekt och piloter. Däremot är det inte alltid lika lätt att hitta ett tydligt ledarskap och någon som tar ansvar för den sista uppförsbacken – det vill säga att faktiskt få lösningen hela vägen till produktionsanvändning.
Det är här vi på CGI vill lära oss att ta en större roll.
Målet är inte att vara den partner som dyker upp för den tekniska implementationen och försvinner när demon är klar. Vi vill kombinera den verksamhetsförståelse och genomförandekompetens som vi har byggt upp genom våra olika produktlösningar med förmågan att få en lösning att bli en verkligt nyttig del av vardagen för yrkespersoner inom social- och hälsovården.
Från voxlar till kommersialisering
CleverHealth Networks AI Head-projekt är för mig ett särskilt konkret exempel på detta.
Faktum är att den senaste riktiga kodsnutten som jag skrev med mina egna små händer för flera år sedan hade just med det projektet att göra. Vi byggde verktyg för annotering av träningsdata (i praktiken blödningsvoxlar i CT-bilder av huvudet) och för validering av annoteringarna. Sedan dess har det praktiska arbetet med de egna händerna mest handlat om e-post och presentationsbilder…
På den tiden såg världen fortfarande i hög grad ut som ett forsknings- och utvecklingsproblem. Det var först senare, efter att jag gått över till leverantörssidan, som jag på riktigt började förstå hur mycket annat som krävs efter att själva tekniken har börjat fungera. Att utveckla och lansera medicintekniska produkter som innehåller AI är betydligt mer komplicerat än man först kunde tro.
En lärdom från AI Head-projektet har särskilt fastnat hos mig: under innovationsresan ändrar de svåraste utmaningarna form allt eftersom man går framåt, och samtidigt förändras också sätten att lösa dem.
Bort från ”helt okej”-innovationer
FoUI-verksamhet skapar lovande lösningsidéer, och de bästa kan utvecklas hela vägen till färdiga produkter. Förändringsledning och bedömning av den faktiska effekten i vardagen avgör i sin tur om de till slut skapar någon verklig nytta.
Någonstans borde det finnas en människa vars vård, arbetsdag eller liv blir så mycket bättre att nyttan överstiger kostnaderna för att implementera och driva lösningen.
Annars har vi i praktiken mest skapat intressant teknik.
Det är därför vi tycker att CleverHealth Networks verksamhetsmodell fungerar exceptionellt väl.
När den fungerar som bäst vänder den på utgångsläget på precis rätt sätt. I stället för att bara försöka hitta någon inom hälso- och sjukvården som vill testa ett företags smarta teknik, utgår man från ett verkligt, olöst och akut problem i vardagen. Runt det samlas kliniska, tekniska, forskningsmässiga och kommersiella aktörer som är motiverade att lösa just det problemet.
På så sätt ökar möjligheten betydligt att ta sig från ”helt okej” till genuint nyttigt.
CGI har varit med i CleverHealth Network länge, och jag hoppas att vi framöver i ännu högre grad kan vara just en sådan partner: en som tar med nya idéer till bordet och kopplar samman forskning och teknik med praktiskt genomförande.
Och framför allt: en som tar ansvar för att de bästa idéerna faktiskt tar sig från försök till verklig användning.
