Digitala tvillingar och virtuella vårdkedjor som tema vid ett ekosystem-evenemang 

CleverHealth Network-ekosystemets Afterwork-evenemang i september (25 september 2025) samlade en mångsidig grupp experter för att diskutera temat ”Digitala tvillingar och virtuella vårdkedjor”. Ämnet behandlades ingående med hjälp av expertpresentationer och en interaktiv paneldiskussion. CGI var värd för evenemanget. 

Vid CHN-ekosystemets interna Afterwork-evenemang lyfts aktuella frågor och nya projektförslag fram, och ekosystemets medlemmar diskuterar utvalda teman. Den här gången var syftet särskilt att belysa ett av teman i CHN:s roadmap, ”Digitala tvillingar och virtuella vårdkedjor”, ur olika aktörers perspektiv. 

Hälsningar från värdföretaget framfördes av Niraj Sood, chef för CGI:s verksamhet i Finland, Polen och Baltikum. I sitt inledningsanförande betonade han att samarbete med partners, även konkurrenter, och att verka inom ekosystem är centrala framgångsfaktorer i dagens värld. CGI är en betydande aktör i Finland, med cirka 3 700 anställda på 11 orter, och arbetar aktivt för att lösa utmaningarna inom hälso- och sjukvården genom digitalisering.  

Innan man fördjupade sig i dagens tema presenterade Pekka Kahri de senaste nyheterna från innovationsnätverket för europeiska universitetssjukhus (EUHA), där han är HUS:s representant. Internationellt samarbete är en central del av CHN-ekosystemets verksamhet, och EUHA, som omfattar 11 betydande universitetssjukhus, utgör en viktig kanal för detta. Syftet är bland annat att sprida bästa praxis och främja innovationssamarbete mellan Europas ledande sjukhus och deras partnernätverk.  

Digitala tvillingar – vad innebär de och vilka möjligheter ger de? 

Sirpa Arvonen, chef för digital utveckling, redogjorde för potentialen hos digitala tvillingar ur HUS:s perspektiv. I sin bakgrundspresentation delade hon upp temat i tre delar. En digital patient skulle vara en dynamisk, datastyrd virtuell representation av en enskild patient, ett organs funktion eller ett biologiskt system, vilket möjliggör individanpassad precisionsvård. När det gäller styrning av sjukhusets produktion och processer (”Sjukhuset som fabrik”) hjälper den digitala tvillingen däremot till med strategisk och operativ planering, bland annat för att optimera verksamheten, patientflöden, personalresurser samt användningen av lokaler och utrustning i realtid. På systemnivå sammanför den kliniska och icke-kliniska processer till en enda realtidsvy för ledningen. 

Miika Leminen och Taina Kolehmainen från CGI tillförde en ny dimension till temat i sitt föredrag ”De digitala trillingarnas era”. Med ”digitala trillingar” avses artificiell intelligens som på ett flexibelt sätt kopplar samman de digitala tvillingarna inom olika delar av tjänstesystemet för att möta kunderna på bästa möjliga sätt. Artificiell intelligens kan använda avancerade analytiska prognosmodeller som verktyg och på grundval av dessa söka efter statistiskt underbyggda förslag på lösningar till givna utmaningar. Det handlar i sig om ett ganska enkelt koncept: eftersom användningen av en digital tvilling vanligtvis kräver särskild expertis skapas med hjälp av AI ett användningslager för tvillingen (t.ex. i form av en assistent- eller agentliknande), vilket gör det möjligt att från tvillingen förmedla just den information till SOTE-personal som behövs i varje enskilt ögonblick för att ge en helhetsbild som underlag för det dagliga beslutsfattandet. 

Miika Koskinen från HUS redogjorde för forskningens perspektiv och framtida möjligheter. Han påminde inledningsvis om att digitala tvillingar handlar om att modellera verkligheten och att olika former av modellering har bedrivits under lång tid. En medicinsk digital tvilling är en dynamisk virtuell modell av fysiologiska eller patologiska processer som innehåller både realtidsdata och historiska uppgifter, och som underlättar övervakning av sjukdomar och avvikelser, förutse och optimera behandlingen. I forskningen har digitala tvillingar använts bland annat för att modellera olika organ (t.ex. hjärta, lungor, njurar), sjukdomar (t.ex. cancer, kardiologi, neurologi, ortopedi), systemnivå (t.ex. immunsystemet), läkemedelsutveckling samt planering av kliniska prövningar och även sjukhusprocesser. Med utgångspunkt i sina egna forskningsresultat betonade han att anpassning av behandlingar utifrån individens egenskaper kräver en förståelse för och en modell av populationens heterogenitet som underlag. 

Föredragen väckte stort intresse och ämnet fördjupades ytterligare genom en interaktiv paneldiskussion, där publiken deltog aktivt. Paneldeltagarna var Nyrki Rantonen och Miika Koskinen från HUS, Taina Kolehmainen och Miika Leminen från CGI samt Markku Heinofrån Spinverse som moderator. Diskussionen fördjupades ytterligare under nätverksdelen, där även relevanta demonstrationer från CGI visades upp. 

Evenemanget uppfyllde sitt syfte att skapa en gemensam förståelse för möjligheterna och utmaningarna med digitala tvillingar inom hälso- och sjukvården.  Med detta som utgångspunkt är det lämpligt att börja utforma nya konkreta, behovsstyrda utvecklingsprojekt.